Men jag efter noggrant övervägande bestämde mig i alla fall för att rida. Jag ska testa först sa jag till min ridlärare. Och för att ta det riktigt försiktigt klev jag upp från en stol, bra va... Det var en otroligt härlig känsla att vara på hästryggen igen...:) Det gick som vanligt riktigt bra, det som va problemet var kramperna som jag fick flera gånger så jag red mest med en stigbygel och fick stanna ett par gånger när hela vaden krampade ut i foten... Min Mia gick också så bra så när jag gick av och hela kvällen nu har jag känt endorfinerna sprudla i kroppen. ÅH så underbart det är..:) Jag måste bara få fortsätta rida vad än det är för fel...
Jag har nämligen (redan) fått en tid för magnetröntgen på lördag av alla dagar, så då får vi se om det ev. kan vara diskbråck som de misstänker, men det tror inte jag. Jag har ju inte haft speciellt ont i ryggen på ett par veckor nu...
Kramar fråm MARIE!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar