Ljus i tunneln!

Idag har jag varit privilegierad att fått besökt Vimmerby sjukhus. Det är inte alla som får det minsann. Efter att ha gråtit en sväng i telefonen fick jag komma på ett förmiddagsbesök. Min natt har inte varit speciellt roligt, rent ut sagt för jävlig...:( Krampen i vaden släppte inte på hela natten så jag har inte fått en blund i ögonen och när de då säger att jag kan få komma halv två brast jag. "Jag klarar inte att vänta så länge".

Besöket gick ändå rätt bra... fick väl ingen diagnos precis, men en misstänkt diskbråck lutar det åt så jag fick en remiss till magnetröntgen och så var jag även på en vanlig röntgen. Men bäst av allt var värktabletterna som tog bort värk och kramp...:) Nu ser jag ett ljus i tunneln. Jag ska ju nämligen till Stockholm på en 2-dagars föreläsning (Flerspråkighet i fokus) torsdag och fredag och så är tanken att stanna kvar hos Johanna i helgen, Nicke ska till Östrerrike. Dick kommer på fredag kväll och på lördag ska vi lyssna på David Batra, en present till honom... Så jag måste erkänna att idag på morgonen var jag rätt knäckt och såg hela stockholms besöket gå upp i rök. Men som jag nu känner så tror jag att jag klarar av det. Fasar väl lite för tågresan imorgon kväll.
Håll tummarna för mig nu att jag får sova i natt utan värk och kramp och att jag känner mig ytterligare piggare imorgon...

Kram till er fina bloggvänner!

Önskar Marie!