Det är även lite annat som är annorlunda i år och det är rätt märkbart att det varit en militärkupp och att det är militären som styr landet, vilket innebär en riktig diktatur. Militären gör ofta små kupper, rätt som det är står de på gatan, och då kan det vara alltifrån att kolla körkort till hjälm. När jag hade varit med eleverna på gummiodlingen blev vår chaufför stoppad av militärpoliser, de stod mitt på gatan med stora AK femmor och pekade in oss vid vägkanten med hela handen. Barnen blev så klart oroliga där på flaket och jag sa att bara var tysta, jag blev förstås själv liten nervös, men bara att hålla god min. Men Eik visade körkortet och fick åka vidare. De kommer också titt som tätt och kollar stranden så att inga solstolar och bord står där för de har inga tillstånd till det. Och hela stranden är ju full med bord och stolar så det blir ett himla liv när de börjar bära in allt. Det får heller inte stå försäljare på gatan eller trottoaren. Allt är ju på gott och ont, det är ju lite mer ordning, alla ska ha tillstånd till allt de gör, det är ju bra. Å andra sidan är det mycket svårare att får tillstånd och byråkratin är inte lätt att handskas med. Förra året kunde jag t.ex. köpa till mig 30 nya dagar på mitt visum, men i år måste jag själv åka till Krabi och fixa det. Så om ett par veckor blir det nog en resa med övernattning i Krabi, får se det som en utflykt och göra något bra av det...:)
Men trots intensiva veckor här så har jag ju inga vardagsbestyr att tänka på, en semester från vardagen helt enkelt. Jag försöker uppleva njuta av tiden så mycket som möjligt. Ön som jag blivit alldeles förälskad i. När jag kommer hem från jobbet sätter jag mig på stranden med en kopp kaffe och bara insuper atmosfären. Jag sitter där och njuter och läser och har det bra, ibland ända till solnedgången som är magisk och jag tröttnar aldrig på den...:)
Jag har även varit och tittat på thaiboxning för första gången i mitt liv, kan säga att det också blir den sista, för fy så otäckt det var. Jag trodde de skulle sparka ihjäl varandra. Inga skydd, mer är för tänderna och så får de sparkas även i huvudet. Men ändå roligt att ha sett det här i Thailand där det är så stort. Det var nämligen svenska Emma som skulle tävla, dessutom är hon lärare och arbetar på den andra svenska skolan här på Lanta. Roligt också att Emma vann :)
Även småkillar i 25 kg klassen som tävlade, hu vad små de var..
En kväll denna vecka var vi ett gäng som var och lyssnade på lite musik,alltid en sådan gemenskap på Sanuk :)
Marie!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar