Rån i dubbla bemärkelser!!

Nu kommer det ett tråkigt och nedstämt inlägg igen, usch vilka dagar :(. Det hela började med ett meddelande från Johanna som är i NY, "mamma freaka inte upp nu", men vad i h..vad.har hänt? Jag får se ett långt meddelande om att, hon vaknat av att en man står i sovrummet, hon rusar upp och skjuter ut honom från fönstret och ser då att han har hennes dator och hon skriker förtvivlat på hjälp men ingen kommer till undsättning. Hon springer då ut efter honom och lyckligtvis får hon inte tag i honom. Herre gud vill inte tänka på vad som kunde ha hänt då och likaså när hon puttar ut honom. Då mina vänner är det inte roligt att sitta så här långt ifrån sin dotter och inte kunna ta henne i famnen och trösta.....

Hon sprang alla fall till polisen som är på gatan och de tog henne på allvar och åkte runt med henne i kvarteret och letade, men tyvärr utan resultat. Nu efteråt mår hon så klart inte alls bra och är så ledsen, både för sin Mac som hon använder flitigt, men framför allt innehållet som hon inte vet om det är säkerhetskopierat :(

Vi har scypat och pratat massor, men som hon säger när det blir kväll där sover vi och då har hon ingen att prata med och ingen dator att skingra tankarna med... Åh jag tycker så synd om henne... Nu efteråt kommer ju alla tankar, hon sov ju med öppet fönster och alla grannar utom i stort sett hon har galler, så det ska hon nog få nu. Det har nämligen varit över 30 grader på nätterna. Ja med detta i tankarna har jag gått hela dagen, och det har som sagt inte varit roligt...

Vi åkte i alla fall ut till bryggan och planterade lite blommor och fixade vårens första korvgrillning. Vi passade också på att ligga och njuta lite av solen emellan de kalla vindarna... Jag fortsatte även hemma att plantera lite blommor och känner mig så nöjd så....

Efter vi hade ätit kommer vi på några saker som saknas så jag beger mig till Coop. Väl där ser jag en man som ser väldigt påverkad ut och ser också lite arg ut så jag uppmärksammar honom. När jag sedan nästan är framme i kassan hör jag något som smäller och någon som skriker och ser då mannen som med kniv slår sönder kassan i spelbutiken. Jag säger åt kassörskan att trycka på larmknappen och hon gör det. Hon säger åt honom att sluta, men han blir bara rasande och säger att hon ska öppna grinden in till henne, men hon vägrar och han sparkar upp den. Han skriker att hon ska öppna kassan, men hon vägrar och börjar knuffa på honom och han vevlar med kniven mot henne. Jag springer fram och säger att hon ska öppna kassan och jag blir nära kniven också, men då tar han en hög med sedlar och beger sig ut ur butiken. Jag kramar om tjejen och då ser vi att han skurit henne i handen. Securitas kommer och snart polisen och jag får stanna och vittna. Tjejen i kassan är riktigt chockad och jag går hemåt och blir då påmind om att Johanna blivit rånad och tänker vad är det som händer???? Inom loppet att två dagar händer detta, helt galet. Polisen som förhörde mig var riktigt bra och hon frågade om jag var okej innan jag gick hem, men det kommer ju alltid lite efteråt, och huvudvärken kom som ett brev på posten hemma....Allt gick bra men som sagt kniven kunde ha tagit mycket värre och.... ja så klart börjar man tänka på allt som kunde hänt... Kan föreställa mig hur vår stackars Johanna har det i ensamheten med alla tankar. Åh vännen vill ha dig nära nu, tänker massor på dig.....KRAM!!!

Nu har vi precis sett på nätet att de hittat och tagit in mannen på förhör, Det var säkert mina signalement som var så bra och jag trodde han var i 50-års åldern och det var precis vad han var...:)

Hoppas nu på några dagars lugn ledighet!!!
Kram!