Ingen bra förstavecka!

Nu är jag tillbaka, tillbaka till vardagen och tillbaka till A-L skolan och min klass. Det var väldigt roligt att vara tillbaka på jobbet, för alla elever var så glada och jag kände verkligen att jag var efterlängta och även flera kollegor visade det tydligt. Så visst kändes det skönt och roligt. Första dagen var dessutom min vikarie kvar och vi hann att gå igenom vad de gjort och gör....m.m.

Det var som vanligt en massa andra projekt på gång som inte har riktigt med undervisningen att göra som en dag i simhallen, Alma projekt och därmed besök och arbete på Näs, sedan ska vi hålla i presentationen för Alma pristagaren som kommer till oss, och så Hörestadhult och en massa andra saker att sätta sig in i...

MEN vad händer när jag kommer hem? Jo jag bjuder Dick på mat på en av Vimmerbys restauranger på hans födelsedag, men tyvärr får vi båda ont i magen när v kommer hem, och för mig fortsätter det hela med illamående på natten. Jag tvingade dock mig iväg till jobbet och klarade ett par lektioner innan jag fick kräkas, så det var bara att åka hem och lägga sig. Det hela fortsatte med magkrämpor och feber ett dygn och jag fick absolut inte i min något att äta.

Idag fredag ligger jag fortfarande hemma, men nu äntligen känner jag att det håller på att vända :) Magen är otroligt öm, men jag har inte alls lika ont och jag fick faktiskt i mig lite frukost.. Ja detta var ju inte en bra början precis... Och så lite migrän på det så klart... Tyvärr känner jag av lite av en depression när detta händer och i samband med denna kyla och detta mörker. Så nu Marie får du ta dig samman, bita ihop och hoppas att jag nu blir bättre till helgen och kan återgå till mitt arbete fit for fight nästa vecka :)

Kram Marie!

Hemma!

Nu är jag hemma och det är med blandade känslor. Jag känner mig lite tom, på vad vet jag inte. Men det är alltid lite lustigt och jobbigt med kontrasterna. Som vanligt fryser jag väldigt mycket, men glad idag när solens strålar värmde mig...:) Jag är samtidigt väldigt glad att komma hem till mina finingar. Har saknat dem massor....

Efter dryga 10 timmars flygning mellan Bangkok och Stockholm för det skönt att landa på Arlanda. Jag är också lika glad varje gång som väskorna kommer rullandes på bandet...:) Det var mindre skönt att gå ut när det var flera minusgrader... Vi fick t.o.m. skrapa rutorna på bilen... Sedan åkte vi alla fall till Johanna o Nicke för att tillsammans med dem äta brunch, nybryggt kaffe, nybakade scones, scrambeld ägg, m.m.mums vad jag njöt, så himla gott hade han fixat svärsonen..:)

Efter några timmar på Lidingö for vi vidare hemåt, men så klart så blev det ett stopp i Horn..:) Först när vi kommer hör jag momo och sedan världens leende, men sedan rynkade han lite på ögonbrynen, och jag kan tänka mig att han tänkte "fy vad länge du varit borta" :) :) :) Men sedan fick jag allt en gosekram... Vi blev vi bjudna på tacos och efter det en jättegod fruktsallad med glass som Andrea gjort, så himla mumsigt. Det blir nog inga problem att gå upp kilona jag gått ner om det ska fortsätta så här :) Till sist blev det i alla fall dags att dela ut presenterna och prova lite nya thaikläder...:) Så visst är det skönt att vara hemma hos alla älsklingar igen. Nu känns det inte så långt till Stockholm ens.. Vi bara vara nära min fina familj, så nu blir det att njuta hemma....

Kram på er!

Marie

Slutet!

Ja och nu har vi kommit till min ALLRA SISTA dag på detta helt magiska äventyr... Kan inte fatta vart tiden tog vägen. Tiden har varit allt från omtumlande till alldeles alldeles underbar... En massa nya möten med fantastiska människor, mycket kärlek, glada skratt, gråt, upplevelser, äventyr, utmaningar och nu så kommer allt detta att bevaras som minnen och i hjärtat finns det alltid kvar.

Sanuk är nåt som står för glädje

och glädje är nånting vi har

nu lämnar jag er här på Lanta

men i mitt hjärta finns nu alltid kvar

nu hoppas jag på en trevlig  resa 

och hoppas att vi möts igen

jag tackar för att jag fick komma

hej då, goodbye o sawasdee min vän!

Nu lapar det tomt i solstolarna...

Tack och hej då Elle och Mr Shompo för tiden på Ocean View..

Pop kan mai!
Tack alla fina bloggvänner som följt med mig på äventyret!!
Kram Marie!

Kantiang o sista kvällen....

Härliga tider, ljuvliga tider, det är bara förnamnet på på semestertripp. Tänk att jag även fått uppleva detta fina paradis med min stora kärlek :) Jag har ju varit i paradiset ett tag nu, men att få vara lite ledig har verkligen varit helt underbart... Vår resa fortsatte som sagt av hemåt, en VÄLDIGT dryg båtresa på ca 7 tim. Ingen sjögång eller några incidenter, men vet inte varför det tog sååå lång tid. Det skulle ta 5 tim....

Men väl hemma på Lanta blev det lite sista shopping i saladan, sedan packade vi två ryggsäckar, hyrde moppe och åkte iväg ner till Kantiang Beach, långt ner på ön. Där hade vi hyrt en liten bunga i enklaste modell, för natten :) Kvällen tillbringade vi på Why not bar, där det var ett härligt drag av reggeatoner, livemusik, fireshow och allmänt trevligt....

Dagen efter tillbringade vi först på Kantiang beach. Nu var det liksom bara att suga in det sista av allt det njutbara. Dagen till ära var det också att rocka sockorna så det fick bli att gå med olika flipflop :) för att olika är BÄST..

Underbar morgon på Kantiang!

 Vi åt e god frukostbuffè inne på Pra Nang Lanta resort.... med en härlig havsutsikt..:)

 Njuuuut av värme o sol, för snart är vi hemma där det är lite svalare:)

Hej då bungan och Kantiang....

Sedan tog vi moppen och åkte tillbaka. Jag stannade en timme på Dreamy spa och passade på att unna mig lite eyelash extansion och lite pedikyr :) Till slut var vi tillbaka där vi började, på Ocean View.... Nu skulle väskorna packas och vi skulle duscha för att sedan träffa några kollegor och ta såndära tråkiga avsked igen....

Sista natten med gänget!

 Sista fireshow med Paz, alla fall på länge. Här kör han med flera av våra elever också...

Nu är det absolut de sista timmarna här på Lanta och en magisk tid med massor av äventyr och upplevelser är till ända. Men som sagt Lanta och Sanuk finns för alltid kvar i mitt hjärta...

Pop kan mai!

Kramar Marie!

Sista dagen på Koh Lipe!

Nu är vår semester på Koh Lipe slut... Det har varit några riktigt sköna dagar när vi bara tagit dagen som den varit. En dags snorkling som var mycket uppskattat av framförallt min kära sambo som faktiskt numera gillar att snorkla :) Det var ju helt underbart vackert, så jag kan bara instämma med honom, som faktiskt inte heller haft snorkling högt på gillalistan...:) Vi är i alla fall nöjda, men visst är väl Koh Lipe lite överreklamerat, alltför många turister har hittat dit, framförallt kineser och thailändare, verkar som rena paradiset för dem...

Innan lunch är det dags att inta dagens första watermelonshake på en favvobar på stranden :)

 Bad i det helt unerbara vattnen vid Pattaya Beach!

Jag hittade en riktigt god Caffelatte och så lite glass till det :)

 Vi tog en promenad över till andra sidan, Sunrise Beach...:)

 Tillbaka på Pattaya framåt kvällen och då är det bara att fånga ögonblicken :)

 Vi avslutar sista kvällen med några drinkar och relaxar samtidigt..:)

 Nu var det dags att bege oss hem, och här bor vi:)

 Nu var det dags för oss att lämna Koh Lipe :)

Nu har vi en lång båttur framför oss innan vi kommer hem, hem till Lanta, borta bra men hemma bäst :) Herre gud vad hemmakär jag blivit, gillar verkligen den ön :)