Oj redan dags, dags för att börja ta avsked och det är alltid jobbigt. Vi tar ju varje vecka avsked av våra elever och det är jobbigt nog, men nu har de första kollegorna slutat och det är väldigt jobbigt. Alla avsked är tunga, man vet ju inte när eller om man träffas igen.... Igår kväll var vi alla fall på Where Else för den första avskedsmiddagen om man nu ska säga så. Det var Maria och Lena som slutar och båda var här förra året så vi har knutit bra relationer. Det känns jättesorgligt och när Nina vår rektor höll avskedstalen rann tårarna nedför kinderna. Hon är fantastik på att hitta de rätta orden, pricken över i:et, som man säger. Vi blev bjudna på middag och hade en riktigt trevlig kväll hela gänget, med lärarstudenter och allt... På Where Else så satt vi i båten och för omväxlingskull beställde vi alla deras fantastiskt goda nanbröd med kyckling- eller tonfiskfyllning:
En liten thailändsk kille snurrar drillstav fast med en bambupinne :)
Utsikt från båten, och jag slutar aldrig att förundras av denna magi :)
Alltså när Nina håller tal är det inte att lätt att hålla tårarna borta, så fängslande..
Kommer sakna dig fina Maria!
Imorgon blir det nya avsked när jag tackar av två till av mina fina elever..
Kram!
/Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar