Livet är en berg o dalbana!

Nu är det tre dagar kvar på mitt sommarlov, som faktiskt har pendlat som en berg o dalbana mellan glädje och sorg. Det började ju inte så bra efter denna jobbiga vår med omorganisationen och förlusten av Isa, separationen mellan Christopher och Elina och så ett bankrån på det. Sen kom en mycket trevlig midsommar med alla hemma och efter det Kretaresan som var helt underbar och jag kunde njuta för fullt...:)

Sedan har det ju varit en hel del tråkigheter ute i Världen, sedan det hemska rånet på Johannas plånbok, då rasade berg o dalbanan ner igen, kan inte smälta att det finns människors utan samvete och vi kämpar fortfarande för att hon ska få tillbaka sina pengar. Och så har vi en s.k. grannfejd och då menar jag inte med Handelsbanken utan ute vid vår brygga. Mitt underbara sommarparadis har väl inte riktigt denna sommar varit min lugna, trygga och avkopplande plats där jag ska tomglo och dingla med benen, nej där har istället utspelat sig en och en annan grannfejd med de som tog över stugan bredvid och inte nog med det, det är vår släkt, släktfejd....:(

Ja, det är inte sant, människorna tjafsar och vill ha igång bråk om både det ena och det andra, om sådant som aldrig någonsin varit något problem förut. Det värsta är att jag tycker så synd om min mamma som måste samarbeta med dem eftersom de äger skog tillsammans...:( Så som sagt mitt lilla paradis är inte som förr och nu undviker jag helt att åka dit... Släkten är värst, säger ju ordspråket....

Kramar till er fina bloggvänner!