Ja hur blev det då, blev jag sjuk eller? Nja, jag vet inte riktigt vad jag ska svara på det, för sjuk i den bemärkelsen med feber och elände, det slapp jag...Men något var det.... Jag kände mig i alla fall bättre på lördagen efter en god natts sömn och en rejäl sovmorgon. Jag hade som sagt ingen feber, men kände mig oerhört trött och hade lite småont i kroppen, men annars nog frisk. Jag bestämde mig för att jag ändå skulle ta en riktig slöardag, för tur i oturen var jag till på köpet gräsänkling. Egentligen skulle jag till Gunilla i Jönköping, men av olika anledningar blev uppskjutet och som sagt tur var väl det. Jag satt framför teven och datorn hela förmiddagen. Jag surfade på resor och boenden och timmarna bara försvann :) Jag tror jag gick in i duschen efter klockan ett :) Men så skönt, hela jag gick liksom på lågvarv kände jag. Troligtvis var/är kroppen rätt slut och man blir ju lite rädd för den där berömda väggen när man får sådana här känningar...:(
Men lite annat fick jag ändå till som t.ex. fixade jag lite vår i lägenheten och så planterade jag fina pelargoner i en nyinköpt blomlåda på balkongen. Och dagen innan så hade vi köpt en ny spegel till hallen och det blev så himla fint, riktigt nöjd faktiskt :)
Senare på eftermiddagen kom Elina och barnen in en snabbis för att titta på balen, vi har ju liksom första parkett :) Jag trodde väl kanske inte att Timo skulle vara så intresserad, men si där hade jag fel. Han blev alldeles tagen av alla fina flickor och pojkar och trummor och drillflickor som marscherade o.s.v. När de hade gått förbi ville han också följa med på bal, så vi sprang efter och såg dem på torget också. Han fortsatte att prata om hattar som drillflickorna hade, trummorna, trumpeterna, flickorna och helt plötsligt kom Kling och Klang in i samtalet :) Sedan ville han ju så klart följa med dem in på balen....:) :)
Jon och Julia!
En imponerad Timo!
När jag väl övertalat honom att vi inte fick följa med in så blev det en fika innan de skulle åka hem igen. Och när vi kommer ut på gatan då jag följer dem till bilen sprang han genast mot torget, för han skulle se prinsessorna, sa han :) Alltså hur söt får man vara, nu var flickorna prinsessor och de var inne i slottet sa han...:) Denna pojk är ju så galet verbal och tar in så mycket och allt förstår han ju inte själv så ibland blir det svårt att förstå som t.ex. när han pratade om att de balanserade. Vi frågade gång på gång vad han menade och han ville se det vi hade filmat på när det balanserade... Till sist undrade jag om han menade marscherade, och ja det var ju det han menade så klart :) Han är helt otrolig att lägga ord på minnet, och som sagt det kan ibland bli lite fel :)
Sötungen tycker om att se sig själv i spegeln :)
Ja det blev trots allt en rätt skön och mysig dag, och som sagt det var nog precis vad jag behövde. Även idag söndag har jag tagit det lugnt, då Dick inte kom hem förrän på eftermiddagen. Mest har jag gått och styrt i min egna takt och visst lite jobb blev det men i lagom dos. Tänk att en dag kan gå så fort trots att man inte gör något eller något viktigt alla fall ....
Nu hoppas jag att det blir en LAGOM vecka, och en vecka där vi slipper att jobba i motvind med allt som skrivs om neddragningar inom skolan i kommunen, som faktiskt tar en massa onödig kraft och energi!!!
Kram på er alla!
/Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar