Lördagen började så där bra som lördagar ska börja med sovmorgon, långfrukost och DN. Men sedan skulle jag förbereda en del till kvällen det skulle bl.a. vara kokade citronskal i sockerlag på pannacottan så jag satte igång att skala citroner och la det i grytan med sockerlagen och så ringer det på dörren. Peder och Karin kommer med Linus som ska vara hos mig en stund och vi står där i hallen och pratar tills Karin säger att det fräser i köket. JÄKLAR ropar jag mitt citronskal har nog kokat torrt, ja visst det var väl milt uttryckt för köket var fullkomligt rökfyllt så du såg inte framför dig...:( Det var bara av med grytan och släng upp alla fönster, grytan var för övrigt fylld med en stor kolhög och det var bara att slänga den ute i soporna.
Sedan blev det skurning av köket, efter det smet Linus och jag ifrån oset och gick och kikade i leksaksaffären och tog en fika på 48:an....tills Peder och Karin kom... Goa och snälla hade de köpt mig nya citroner så jag gjorde ett nytt försök. Dick hade nu kommit hem så jag bad honom att kolla till pannacotten så att den verkligen hade stelnat, började ana ugglor i mossen... MEN just då hörde jag bara en KRASCH!!!!!! Nej, nej tänker jag och springer till trappan, jo där står Dick med brickan i handen och glas på golvet, jag uppfattar först bara ett och tänker att jag kan hoppa över, men nej det var 3 som hade åkt i golvet. FAN, säger jag högt ett antal gånger nu kokar jag citronerna helt i onödan och ingen efterrätt hade vi heller.... Frödinge mejeri blir räddningen, Dick får springa och köpa den nya chokladgräddtårtan....
Ja, jag/vi var väl inte på det bästaste humör när gästerna kom, men fläskfilen med basilika mixad i creme frache och pastan var riktigt god och jag tror att även förrätten med fylld prescutto, ost, oliver och ruccolasallad gick hem. Men oturen hade inte slutat för senare blev det stopp i kaffebryggan så vi fick brygga om kaffet och inte nog med det när Dick hällt upp allt kaffe i termosen så lossnar hela handtaget och kannan rasar ner i diskhon.... Ja, vad säger ni om denna dag????
Det blir inte alltid som man tänkt sig och vi får nog be våra gäster om ursäkt för som sagt jag tror nog att de märkte att vi var påverkade av allt som hänt....och att allt inte var som vanligt...:(
Kramar från Marie!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar