I måndags träffade jag Anna, min Sanuk-vän som bor i Kisa för att fira hennes födelsedag. Anna var ju förstås mitt uppe i sina förberedelser för att åter igen åka till Koh Lanta och jobba. Det var med delade känslor jag åkte därifrån, den ena halvan av mig värkte så dant för att jag ville också åka. Jag längtar så efter sol och värme, och framför allt ljus. Sedan är det den där underbara Lanta känslan som man bara vill komma till ibland... Den andra halvan av mig blev lite stressad när Anna pratade om visum och försäkringar m.m.och allt stress mellan jul och nyår tills man kom iväg. Och så tänkte jag på att jag inte ville åka ifrån mina små guldklimpar så länge igen, så som sagt delade känslor och efteråt hade jag en olustig känsla i kroppen som inte ville försvinna. Idag är det 1 år sedan vi åkte upp till Stockholm och imorgon är det 1 år sedan jag åkte till Thailand och det känns verkligen lustigt nu när både mina vänner Anna och Gunilla åker utan mig...:(
Fast det är klart detta avsked på Arlanda vill jag ju heller inte vara med om igen...:(
Men så kom jag då till Bangkok och återförenades med dessa :)
För att några timmars senare sitta här igen :)
Ja så vad ska man säga, inte annat än att jag blir kluven. Men nu ska jag vara hemma och imorgon ska vi fira nyår här på Storgatan med våra närmaste vänner och det kommer bli så trevligt så. Det är bara att önskar mina vänner en trevlig resa och hoppas att de tänker på mig ibland...:)
Gott slut på er alla!
Kram Marie!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar